8:e mars en dag för firande och kamp!

Idag torsdag den 8 mars är det den internationella kvinnodagen. Det är en dag att uppmärksamma kvinnors och flickors villkor, men också att fortsatt kräva det självklara: jämställdhet mellan könen. Var och en ska oberoende av könstillhörighet mötas med respekt och ha likvärdiga möjligheter att forma och leva sitt eget liv.

Vi har kommit långt här i Sverige, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Det visade sig inte minst under höstens Metoo-debatt då kvinnors erfarenheter av förminskande och sexuella trakasserier togs fram i ljuset. Där fanns en spännvidd i vittnesmålen där vissa handlade om grova övergrepp, medan andra handlade om ett bemötande, ibland i avsikten att förminska inför andra och ibland riktat direkt mot kvinnan. Bemötanden som det visade sig snarare är regel än undantag att som kvinna ha erfarenhet av. 

Förhoppningsvis sprack några av trollen när de drogs ut i solen och debatten tog några steg framåt i att forma en ny agenda för verklig jämställdhet.

Men jämställdhet är också hårda siffror och pengar i plånboken. Den genomsnittliga skillnaden i livsinkomst mellan män och kvinnor i Sverige är 3,6 miljoner krono. I den välmående kommun där jag själv lever: Täby, har vi mycket små skillnader mellan män och kvinnor i utbildningsbakgrund – Men ändå kan vi se att det är stora skillnader i lön. I Täby tjänar kvinnor enligt SCB i genomsnitt 68% av männens inkomst, vilket är en större skillnad än i riket  Det ger en stor skillnad i levnadsvillkor både som yrkesverksam mitt i livet och när pensionsåldern kommer. Det här är resultatet av både alltför fasta könsroller som styr flickor och pojkars uppfattningar, om vilka de är och vilka vägar de kan välja i livet och en arbetsmarknad som är långtifrån jämställd. Kvinnor får helt enkelt inte betalt på lika vis för sitt arbete. Det är inte rätt och det måste få ett stopp! Så se dig omkring. Visst vill du att de flickor som växer upp idag ska ha rätt till ett liv utan sexuella trakasserier och med lika lön och villkor som sina bröder och pojkkamrater?

Men vad kan vi göra? Jo, för att komma tillrätta med ojämställdheten krävs bland annat en medveten pedagogik i skolan som inte gör skillnad på pojkar och flickor, nolltolerans mot sexuella trakasserier, en aktiv arbetsmarknadspolitik för jämställda löner och villkor och överlag en politik som ser till att rätta till de klyftor i levnadsvillkor som fortfarande finns mellan män och kvinnor. Och sist men inte minst kan var och en göra mycket i sitt vardagliga liv och bemötande av varandra. Så som ringar på vattnet kan vi förändra. I stort och i smått. I vardagen och i politiken. Endast så kan vi nå en jämställd värld! 

 

Annonser