Nej, jag tror inte vi har så många rasister i vårt land

Det är märkliga tider nu. Vi har ett rasistiskt parti i vår riksdag som enligt opinionsmätningar alltfler svenskar säger sig sympatisera med. Det sägs från olika håll att det beror på att det kommer och kanske kommer att komma än mer flyktingar till vårt land.
Jag tycker att det är så svårt att få ihop. Om vissa saker i vår omvärld verkar vi trots allt vara väldigt överens. I stort sett alla politiker, ”tyckare” och vanligt folk tycker att det är en humanitär katastrof i Syrien och att IS är hänsynslösa terrorister som begår nästintill outtalbara övergrepp på barn, kvinnor och alla de får tag på. Det innebär att samtidigt kan då en avsevärd andel av dessa som säger sig stödja SD hålla med om att det är fruktansvärt hur människor dödas, lemlästas, våldtas, städer och byar läggs i förödelse tydligen tycka att: ”Nej, stanna där – Kom inte hit!”

Människor och familjer flyr för sina liv. Det är helt förståeligt, det är vi överens om. Det skulle vi alla göra i en liknande situation, det är vi nog alla också överens om. Så vad är det vi inte kan enas om? Det är fasansfullt i Syrien. Det är rätt att vilja rädda sitt liv. Vi tycker inte att människor skall utsättas och dödas av IS. Då finns bara ett alternativ – att så länge detta fruktansvärda pågår så måste vi att hjälpa dem som flyr. Att räcka ut handen och ge skydd, det borde vi alla komma fram till. För som människa finns inte något annat alternativ.
Enligt en undersökning av Novus ökar SD med 2,1 procentenheter till 18,6 procent. Kan det verkligen bero på att det kommer människor till vårt land som flyr för sina liv? Nej, säger jag, det kan knappast vara det efter som vi är överens om att de bör fly och vi bör hjälpa dem att rädda sig undan IS.
Det finns egentligen bara ett rimligt sätt att tolka de politiska tongångar som hörs från högerkanten. Det vi ser är att det finns många människor i Sverige som är rädda och oroliga. Inte för andra människor som kommer hit, utan de är rädda för att det samhälle som under den moderatledda Alliansregeringens tid drevs allt längre itu skall drivas ännu längre isär. De är oroliga för att nu skall de som redan drabbats av en ökande segregation, sämre pensioner, som kastas ut ur sjukförsäkring och inte hittar bostäder åt sina vuxna barn – nu skall ännu mer tas ifrån dem och ges till några andra. Den här gången inte de som redan är trygg medelklass och har sitt på det torra, utan till några okända.
Nästan ingen människa accepterar att gång på gång sparkas allt längre ned utan att tillslut reagera med vrede. Det är den vreden och vanmakten vi nu ser i opinionsmätningarna.
Ofta kan vi se att just i de delar av landet där arbetslösheten är hög, tilltron till politiken låg och där framtidstron hackar kring de egna och närståendes möjligheter att få ett gott liv, där rycker det rasistiska tongångarna fram och med dem SD:s siffror. Lösningen är således inte att avstå från den självklara mänskliga handlingen att hjälpa dem som flyr från skräckväldet i Syrien. Utan lösningen är att vi återupprättar ett Sverige där alla hör till och har möjlighet till jobb, utbildning och skola som håller god kvalité.  Där unga kan flytta hemifrån till egen bostad även om de inte har föräldrar med pengar på banken. Ett Sverige där den som åldras kan göra det med livkvalité och trygg i att omsorg och god sjukvård finns för alla. Endast så, genom ett erkänna att det främst är orons toner och inte rasismen toner vi hör i vårt land kan vi mota SD.
Just därför ser jag som socialdemokrat fram emot att vår Socialdemokratiska finansminister Magdalena Andersson snart lägger fram regeringens budgetproposition. Jag ser framemot att vi kommer få se en budget för ett Sverige som är tryggt och håller ihop, som räcker ut sin hand till den som behöver hjälp och för ett Sverige som tror på sina medborgare och inte minst – som tror på framtiden.

Annonser

Den som vill – den kan. Bygg hyresrätter i Täby

Det är allmänt vedertaget att den som inte vill någonting ofta har mycket svårt att finna lösningar på hur det skulle kunna gå till. Ett exempel på det ovannämnda är moderatledda kommuners svårighet med att förstå hur det skulle kunna gå till att bygga nya hyresrätter som har rimliga hyresnivåer. Eftersom det anses omöjligt dras slutsatsen att eftersom alla hyresrätter blir så dyra så är det lika bra vi inga bygger alls. Det går helt enkelt inte.
Det här är en inställning som vi Socialdemokrater i Täby länge har beklagat. Det är därför mycket upplyftande att se det goda exemplet från Stockholms stad och det socialdemokratiskt ledda styret där. Härom dagen tillkännagav de att de avser att inom de närmsta 5 åren bygga 5000 nya hyresrätter med hyror som vanligt folk har råd med. De vill kalla projektet för Stockholmshus. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/stockholm/stortsatsning-pa-billiga-hyresratter Och åter kan vi konstatera att den som vill, den kan finna på råd. Det känns också tillfredsställande att konstatera att även folkpartiet i Stockholm anser att nya hyresrätter med rimliga hyresnivåer är något att sträva efter.
Vi Socialdemokrater i Täby anser att det här vore något även för Täby kommun, att nu när Täby byggs ut så kraftigt så bör vi passa på: i Täby bör vi bygga Täbyhus – nya hyresrätter med rimliga hyror som folk har råd med. Går det i Stockholm, då går det här med.
Förresten, Täbyhus låter det bekant? Ja i vår kommun fanns det förut just Täbyhus. Tyvärr såldes de vidare av moderaterna till privat hyresvärd, som sålde vidare och som i sin tur uppmuntrade till ombildning.
Således: det är dag för Nya Täbyhus. Det går om vi vill, låt Stockholm visa vägen.

Bostad i Täby – detsamma som ett allt större banklån

Dagens Industri publicerade häromdagen en artikel angående hushållens allt större bolånebörda. Med statistik baserad på SBAB:s bolånestock som bolåneinstitutet har tagit fram på uppdrag av Di visar de hur lånefesten blir alltmer uppskruvad. http://www.di.se/artiklar/2015/8/13/kommunen-med-hogst-snittlan/

Inte särskilt förvånande dominerar kommunerna i vår region toppen – nio av tio av kommuner med den högsta snittbelåningen per objekt ligger i Stockholms län. Täby kommun kommer i skuldligan på en plats nummer 8 i landet, med en genomsnittlig belåning på 1654815 kr per bostadsobjekt. Prisuppgången har också de senaste åren varit snabb. Rent generellt drivs bostadspriserna i Storstockholm av den skriande bostadbristen. I Täby har vi en bostadsbrist som driver våra unga ut ur kommunen och dessutom en mycket liten och i avtagande tillgång till  den boendeform som inte kräver belåning: hyresrätten. Detta efter att de kommunala hyresrätter som fanns i kommunen såldes till Akelius och de i spåren av detta många omvandlingarna till bostadsrätter. Sammantaget gör det att det är näst intill omöjligt att bosätta sig i kommunen utan att belåna sig eller ha ett avsevärt kapital. De ekonomiska barriärerna runt kommunen förstärks, unga och lågavlönande göre sig icke besvär. Det är inte rimligt att ett saftigt banklån snart är den enda vägen till en bostad i vår fina kommun. Nu med den utbyggnad som sker i Täby bör vi ta alla chanser till att rätta till den snedsits vi som kommun har hamnat i.

Bygg kommunala hyresrätter, det är möjligt, det är efterfrågat. Det behövs. Nu.

En människa – inte en tiggare

En politisk kampanj i en tunnelbana, en reaktion som sprider sig som en löpeld i massmedia och sociala medier. SD har gjort det igen, skapat en enorm uppmärksamhet kring sitt främlingsfientliga budskap: Bort med dem, de som inte är som vi! De har återigen lyckats med att vända sin inhumana blick mot samhällets och några av EU:s fattigaste och mest utsatta medborgare: romerna. Enligt Åkessons främlingsfientliga retorik skall de pekas ut som en  i grunden annorlunda sort som ej har samma drivkrafter och behov som vi andra, nämligen den grundläggande önskan hos varje människa att skaffa sig ett liv med hopp och framtid. För sig själva och för sina barn.

Men vad händer med oss alla när vi börjar använda och ettikera människor som tiggare? Är en tiggare en sådan som jag? Och vad skulle i förlängningen hända med vår syn på varandra om vi istället började benämna sakerna vid sitt rätta namn – Fattigdom.

Skillnaderna i ekonomiska levnadsvillkor är stora inom vårt land, men ofantligt större inom EU. De viktiga frågorna vi måste ställa oss är: Vad skall vi göra för att bekämpa fattigdomen och dess orsaker inom Europa? Vad skall vi göra för att bekämpa främlingsfientlighet och rasism? Fattigdom försvinner inte för att vi tycker att den är jobbig att se på. Kvinnan som sitter på marken utanför din mataffär med framsträckt hand och ber om en slant bör varken främst benämnas utifrån sin etnicitet eller utifrån sysselsättningen tiggeri. Vi bör se och benämna henne som det hon är; en människa, liksom jag själv, men som lever i fattigdom. Vi bör bekämpa fattigdomens orsaker.

 

Sommarjobb – visst är Täbys unga värda det

Idag var det för en hel del vuxna yrkesarbetande första dagen på jobbet efter sommarledigheten. Skolorna för våra unga startar dock för de flesta om två veckor. Nog är det skönt med ledighet tänker många av oss, men många tonåringar har denna sommar mest haft en önskan: att få jobba. Sommarjobbet är många ungdomars efterlängtade första kontakt med arbetsmarknaden. Att ha ett jobb, passa tider, smälta in på en arbetsplats och känslan av att få sin första lön.

Det är väl känt att ungdomars tidiga kontakter med arbetsmarknaden har betydelse för hur det går för dem senare i livet. Samtidigt vet vi att arbetslösheten idag är betydligt högre bland unga är än genomsnittet hos befolkningen. Möjligheten till och erfarenheten av ett sommarjobb är därför en viktig inkörsport, både vad gäller erfarenhet av att jobba, men också kunskap kring facket och arbetsvillkor. Just därför gör många av landets kommuner, såsom tex Sigtuna och Stockholm, lyckosamma satsningar på att erbjuda ungdomar i gymnasieåldern kommunala sommarjobb. Det är inte en utgiftspost, det bör istället ses som en investering i ungas självförtroende och tillit till att de hör till och är en självklar resurs att räkna med på arbetsmarknaden. En investering i framtiden.

Mot den den här bakgrunden är det sorgligt att inse att ännu en sommar passerade utan att Täby kommun erbjöd varken kommunala sommarjobb eller feriepraktik till kommunens unga. Med den höga ungdomsarbetslöshet som bitit sig fast sedan ett flertal år är det mest de ungdomar som redan har privata kontakter och resurser som sommarjobbar. Tyvärr ser det moderatledda styret i Täby inte det som ett problem.

Vi socialdemokrater anser dock att självklart borde Täbys unga vara värda sommarjobb på samma sätt som t.e.x. deras klasskamrater från Vallentuna är.

Visst är de värda det.

PRIDE – festligt idag, men viktigast i vardagen

11751751_883249485083455_421232071317182589_n

Idag går Prideparaden genom Stockholms gator, med stolthet och festglädje beräknas ca 40000 gå, dansa och sjunga sig genom staden och uppemot 400000 deltar som åskådare. Paraden är ett tillfälle för alla att visa att de sluter upp bakom att HBTQ-personer ska kunna leva på lika villkor i vårt samhälle med rätt att leva tryggt i sin identitet med samma rättigheter och självklar tillträde till samhällets alla delar.

För mig som socialdemokrat är det en självklarhet med alla människors lika värde och lika villkor, rättigheter och möjligheter oavsett identitet och bakgrund. En sådan här dag så är det lätt att tro att så redan är fallet för HBTQ-personer, men mycket återstår att göra. RFSL har själva belyst tillståndet i landets kommuner genom att 2014 genomföra och publicera en undersökning kring hur landets kommuner ligger till med sitt arbete med tillgänglighet, medvetenhet och rättigheter i ett HBTQ-perspektiv i kommunerna. Det visade sig att rent generellt är det lättare att leva i storstadsområden och stora kommuner. Täby kommun placerade sig på plats 51 i RFSLs kommunrankning. Givetvis kan vi inte nöja oss med detta. Täby kommun kan och bör göra mer för att inkludera HBTQ-perspektivet i sin kommunala och styrande verksamhet. Vi socialdemokrater i Täby har föreslagit att kommunen börjar med att ta fram en handlingsplan för HBTQ-frågor inom Täby kommun. Med en bättre kunskap i kommunens verksamhet och bland de egna anställda i verksamheten får vi en god utgångspunkt för att arbeta vidare för ett Täby där alla hör till och HBTQ-personers behov synliggörs och blir till en självklar del i verksamheten och i människors vardag.

Inte bara regn

Det regnar den här sommaren, inte lite utan mycket och mest hela tiden. Sommaren som kom av sig rymmer dock ändå tid för vila och för att ladda batterierna. Själv ser jag med stor förväntan och arbetslusta fram emot hösten och de för mig stundande nya arbetsuppgifterna. Den 2 juni valdes jag av medlemmarna i Socialdemokraterna i Täby till att i höst efterträda Conny Fogelström som oppositionsråd för S i Täby. Det känns stort och jag känner mig både stolt och ödmjuk för det uppdrag att leda vår socialdemokratiska politik här i Täby som givits mig. Så låt det det regna, så låt hösten komma.

http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Arbetarekommuner/Mall36/nyheter/Annica-Gryhed-vald-till-nytt-oppositionsrad-i-Taby/

IMG_0782