Ett socialt hållbart Täby – är det möjligt? Javisst!

I måndags (27/11) gick den årliga budgetdebatten av stapeln på kommunfullmäktige i Täby Där behandlades och verksamhetsplaner för Täby kommun 2018. Vi Socialdemokrater i presenterade en verksamhetsplan för 2018 med tilläggsbudget och ändringsförslag för kommunfullmäktige. I vårt förslag visade vi vägen vi hur vi kan styra för ett Täby med välfärd, frihet och möjligheter åt alla. För det är möjligt med en hållbar ekonomisk politik som tar hänsyn till miljön samtidigt som vi fördelar resurserna så att de kommer alla till del.

I Täby är vi nu 70 000 invånare. Dessutom finns en planerad utveckling med ca 17 000 bostäder de kommande decennierna. Det är nu vi planerar för framtiden! Det är nu vi har chansen att bygga ett Täby för alla.

I vårt alternativ gjorde vi bland annat satsningar på:

En enhetlig förskolepeng som möjliggör mindre barngrupper och en stabilare ekonomi för förskolorna, Vi vill också satsa för att mota den ökande psykiska ohälsa vi ser hos våra barn och unga. Satsningar på att alla barn ska kunna ha en meningsfull fritid. Vi vill införa nolltaxa för barn och ungdomsidrott i kommunens hallar och planer och halvera avgiften i kulturskolan. Alla barn har rätt till en trygg barndom, därför vill införa en policy mot vräkning av barnfamiljer.

Idag tvingas många unga flytta från Täby. Även om här finns bostäder så är de inte nåbara för de unga. Vi lade förslag för en socialt hållbar bostadspolitik. Som innebär: Fler hyresrätter så att ungdomar kan flytta hemifrån. Vi vill också se särskilda ungdomsbostäder. Täby bör återigen införa ett allmännyttigt kommunalt bostadsbolag

Det är de som är äldre som ha byggt upp vårt samhälle och har bidragit under ett långt liv. Nu tar den socialdemokratiskt ledda regeringen stora steg för att ta bort den orättvisa pensionärsskatten som de borgerliga införde under sin tid i regeringen.
Här i vårt Täby skall alla kunna åldras i trygghet och vara garanterad en god hemtjänst och omsorgboende i Täby. Kommunal regi ska finnas som valbart alternativ. Korttidsplatser ska finnas i kommunen.

I ett Täby där vi bryr oss om varandra så ser vi också till den som inte varit så länge i vårt land. Vi ska ha ett solidariskt flyktingmottagande i kommunen. Människor som har fått sin asyl beviljad ska kunna integreras i Täby och bosätta sig här och finna en framtid för sig själva och sina barn i vår kommun. För att stödja de goda krafterna i lokalsamhällets olika delar och samverka för god integration behöver Täby ett integrationsråd. Vi föreslår även inrättandet av extratjänster och satsar extra på vuxenutbildning för bland annat att vi ge våra nya invånare en god start och hitta jobb snabbt.

Vi lyfte också i vårt alternativ att nu när Täby växer så måste vi ta tillfället i akt att planera modernt och miljösmart. För att stödja det arbetet i såväl kommunen, bland företagare och privatpersoner vill vi inrätta en klimat- och energirådgivare. De beslut vi tar idag formar det Täby vi ger till kommande generationer.

Vi Socialdemokrater ser att Täby är en kommun som skulle kunna mer. En kommun som skulle kunna göra mer för att bli en ansvarstagande kommun som ser till behoven idag och imorgon.

Täby behöver investeringar i det gemensamma.

Annonser

Budgettider är bråda tider

Nu är det budgettider och precis när dessa rader skrivs pusslas det med poster och texter för att vi Socialdemokrater ska få ihop ett alternativ att presentera för täbyborna. För visst är ett annat Täby möjligt! Som största oppositionsparti är det vår uppgift att visa på att Täby skulle kunna styras på ett annat sätt som sätter medborgarna i centrum. Där behoven får vara styrande och inte att kommunen ska till varje pris ska ha så låg skatt som möjligt. Samtidigt som så mycket av dess verksamhet ska överlåtas eller säljas till privata företag med målet att främja dessa. De kommunala verksamheterna behandlas i sin tur styvmoderligt.

Jakten i att skära kostnader och hålla skatten tar sig också alltmer långtgående uttryck. Täby kommun äger idag cirka 40 % av all mark i kommunen. Det gör att kommunen är en av Sveriges mest marksocialiserade kommuner. Ett markinnehav som byggdes upp av den legendariske socialdemokraten Gustaf Berg. Länge har Täby kunnat sälja av sin mark strategiskt för att utveckla kommunen med bostäder och företagstomter. Men nu är mycket av den mark som finns kvar uppmärkt som natur- och kulturmark och därmed inte säljbar för byggnation. Vi kan därför nu se att en ny strategi läggs an från moderaterna och deras allianskolleger. Det är att döma ut kommunens fastigheter som ointressanta för kommunen att fortsätta att renovera och/eller förvalta, istället planeras för rivningar och försäljningar för att på så sätt få in pengar till kommunkassan. Bananhuset i Roslags Näsby är ett exempel, ett annat är Allégården som säljs och där äldre delen rivs. Milstenskolan med tomt sin tur planeras att säljas till Academedias fastighetspartner. Fler exempel lär komma.

Samtidigt planeras för privatisering av Täbys bibliotek och fler idéer lär presenteras för hur drift ska privatiseras och kommunens egendom säljas ut. Med den här utvecklingen blir frågan för vems/vilkas skull särskilt angelägen att vi socialdemokrater fortsätter att ställa. Vi skall vara det parti som både står för en jämlik, ansvarstagande och öppen kommun och samtidigt, eller just därför värnar alla täbybors intressen och behov av välfärd och trygghet.

För några veckor sedan meddelade Leif Gripestam (M) att han avgår efter valet 2018. Han har under sin tid som kommunstyrelsens ordförande drivit en hårdför nyliberal politik i Täby. Han har också drivit en mycket hård och ickekonstruktiv samtalston i täbypolitiker. Låt oss hoppas att hans efterträdare kommer att anamma såväl en annan ton som linje.

Några kommentarer till den fördjupade översiktsplanen för centrala Täby

Vi Socialdemokraterna ställer oss positiva till att utveckla de centrala delarna av Täby och dess utveckling till regionkärna i nordost. Det är utveckling med fler bostäder, verksamheter och samhällsservice än vad den nuvarande översiktsplanen medger.

Som del i förarbetena med den fördjupade översiktsplanen bjöds medborgarna in för att uttrycka sina preferenser kring vad som behövs utöver det som finns i centrala Täby idag och fick också möjlighet att markera vilka platser som idag finns som värdesätts särskilt. I medborgardialogen ”Bästa Täby Tyck till om centrala Täby” (utförd av Spacescape AB) som genomfördes med webbenkät och dialogmöten kom många värdefulla synpunkter fram. Webbenkäten fick över 700 platsbeskrivningar och ca 80 personer deltog i dialogmötena. Dialogen finns på Täby kommuns hemsida: http://www.taby.se/stadskarnandialog. För att titta närmare på resultaten kan du titta här: http://dialog.spacescape.se/taby/ I rapporten går bland annat att läsa i sammanfattade iakttagelser från dialogens resultat; redogörelser i form av synpunkterna från webbenkäten och samtliga dialogmöten som sammanställts genom en kvalitativ bedömning.

Till exempel står att läsa: ” – Efterfrågan på en större mångfald av upplåtelseformer och bebyggelsetyper med fin arkitektur och kvalitet är ett enhälligt resultat från samtliga möten. Hyresrätter, studentbostäder och billiga bostäder för ungdomar, frånskilda, nyanlända och äldre upplevs vara en bristvara. Den nya bebyggelsen får gärna bestå av mindre lägenheter, nära stationer för kollektivtrafik, som fungerar för olika stadier i livet.” (s.60)

Nu finns ett förslag till fördjupning av översiktsplan för Täby stadskärna som just nu är ute på samråd till medborgarna. Från Socialdemokraterna ser vi att den tidiga medborgardialogen i högre grad hade kunnat få ge avtryck i detta förslag tex. i form av högre andel hyresrätter och mindre dyra bostäder för grupper i behov detta. Vi vill därför återaktualisera den tidiga medborgardialogen som medskick i samrådet. Täbyborna har rätt i att för ett mer socialt hållbart Täby behövs det byggas såväl en högre andel smålägenheter och hyresrätter med rimliga hyror.

Vi ser i den fortsatta processen fram emot ytterligare dialog med Täbyborna och att deras synpunkter tas tillvara på ett gott vis i formandet av framtidens Täby.

 

Västra Roslags Näsby och sagan om Bananhuset

Efter många år så var det till slut dags för detaljplan för Västra Roslags Näsby. Täby planerar för fler invånare och det är bra.

Från Socialdemokraternas sida kan vi konstatera att det har varit en lång process fram till detaljplan och en hel del förändringar som inte alltid varit transparenta eller förutsägbara. En del av det som förändrats är; antal bostäder, karaktären på området, hur det ses på vikten att bevara byggnader inom planområdet, området yttre gränser. En del grundläggande fakta fattades också många år in i planeringsprocessen som t.ex. att området är delvis omgärdat av sekundär transportled för farligt gods. Sammantaget gör det att Västra Roslags Näsby har förändrats i omgångar långt ifrån det uppdrag som gavs i arkitekttävlingen 2010,”Visionen är att skapa en attraktiv, levande och hållbar stadsdel med ca 600 bostäder och med inslag av verksamheter.” (s.4 tävlingsprogrammet). Vidare beskrivs hur den äldre delen av kommunhuset ska bevaras och övrig bebyggelse prövas i gestaltningen.

Rätt historieskrivning är, vad än de borgerliga säger att det var efter prövning i gestaltning och efter reaktioner och dialog med Täbyborna som det togs beslut om att bevara Blåklinten 1, även kallad Bananhuset. En antikvarisk utredning beställdes av Täby kommun 2012 ”BEBYGGELSE I VÄSTRA ROSLAGS-NÄSBY TÄBY KOMMUN 2012-08-10”. Den gjordes av AIX ARKITEKTER AB och visade på det höga kulturhistoriska bevaransvärdet hos fastigheten Blåklinten 1. Fastigheten konstaterades också vara välbevarad och skulle få stå kvar som en av årsringarna i området. Även Elverket och några andra byggnader i området skulle bevaras.

Det rådde därefter politisk samsyn under valåret 2014 och fram till hösten 2015 att Blåklinten 1 skulle stå kvar. Plötsligt oktober 2015 ändrade de borgerliga partierna inställning i frågan, Blåklinten skulle nu rivas. De har därefter hållit fast vid att fastigheten ska rivas, men däremot bytt fot ett antal gånger om hur de motiverar sin ståndpunkt. Det har hävdats att det är på grund av den riskklassade vägen och att enda lösningen är att dra in bebyggelsen på ett sådant sätt att Blåklinten 1 måste bort. Det har hävdats att fastigheten är i så dåligt skick att den inte skulle klara av att det byggs runt den, att grunden är för dålig, att det egna underhållet är eftersatt och kostar för mycket, att sopbilar och utryckningsfordon inte kommer att kunna nå byggnaden, att fastigheten förlorar sitt kulturhistoriska värde om en bygger runt den och därför nu inte längre är bevaransvärd. Vi socialdemokrater har tidigare under processens gång motsatt oss rivning just för att alliansföreträdarna inte kunnat visa att den är nödvändig och att den på flera sätt tillför värden i Täby. Vi hade också föredragit en delvis annan utveckling av området.

Slutligen har alliansföreträdarna nu landat i att fastigheten Blåklinten 1 skall rivas med skälet; att ge plats åt fler bostäder. Kanske borde de varit ärliga och sagt så från början och inte invaggat boende och övriga Täbybor i falska förhoppningar?

Men trots allt är det beklagansvärt och svårförståeligt med den frenesi som borgerligheten till varje pris vill få bort byggnaden från området. Det är en byggnad som förknippas starkt med området, den är kulturhistoriskt intressant och i grunden välbevarad och den rymmer en efterfrågad bristvara i Täbys bostadsbestånd – allmännyttiga hyresrätter med låg hyra. Hyresrätter av en sort som inte av allianstyret avses ersättas. Och här finns en brist – för att trots att det planeras för byggande av bostäder i Täby är det som nu måste lyftas för att få en socialt hållbar kommun är att vi inte bara vi bygger bostäder utan för vilka vi bygger. Vi måste framförallt bygga för de med störst behov!

Sammantaget rymmer borgerlighetens hantering av ärendet Västra Roslags Näsby många bristfälligheter i planering, kommunikation och transparens gentemot medborgarna om vad som egentligen är avsikten och strävas efter med området. Vilka utsagor kan Täbyborna lita på? Hur kan vi undvika liknande scenarier i framtiden? Hur kan vi verka för att faktiskt bevara årsringarna i det växande Täby i form av fastigheter och bevaransvärda miljöer? Hur kan vi värna den sociala hållbarheten i ett växande Täby och t.ex. ersätta de allmännyttiga hyresrätter som nu försvinner med nya? Hanteringen är allvarlig och riskerar att undergräva förtroendet för politiken. Därför vill vi socialdemokrater se en utredning av hanteringen av Västra Roslags Näsby. Kanske av förklarliga skäl motsatte sig den moderatledda Alliansen det.

Våra gemensamma medel ska vara för täbybornas bästa – inte skolföretagens

Vad ska vi använda våra gemensamma medel, kommunens ekonomi till? Det är den fråga som ytterst den kommunala politiken kokar ner i. Hur skall den kommunala kassan stärka vårt samhälle och ge så mycket välfärd av så god kvalité till våra medborgare som bara är möjligt? Lagar anger ofta miniminivå, men hur kan det vara gott och tryggt att åldras, vara sjuklig eller få en god uppväxt i vår kommun? Hur skall vi använda vår kommunala markresurs här i Täby, den mark som vi gemensamt äger så att vi verkligen får ut det bästa för kommuninvånarna – nu och för framtida generationer? Hur styr vi politiker kommunen så att det blir möjligt att ta ansvar för välfärd och samhällsservice, att skolor planeras och byggs, finns för eleverna i närområdet, att kvalitén är hög och påverkbar för medborgarna? Och inte minst att våra politiker tydligt kan ställas till svars när något inte fungerar?
En kommun är något annat än ett företag, en förening eller för den delen en hushållsekonomi. För mig som socialdemokrat är det självklart, en kommun skall planera sin verksamhet för det gemensammas bästa, inte gynna särintressen. Så är inte alltid fallet i det moderatstyrda Täby kommun. Där skjuts ansvaret så långt bort i från de som valts i demokratiska val som möjligt och gynnandet av privata företag på det gemensammas bekostnad verkar ha blivit en sport där nya rekord strävas efter att slås. Ovarsamhet och slösaktighet med våra gemensamma resurser blir resultatet.
I veckan som gick skrev lokalpressen om att vi socialdemokrater har motsatt oss att det moderatledda styret i Täby bygger en skola åt friskolekoncernen Inspira-Fos. http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/s-vill-stoppa-skolbygget-i-runborg-inte-ratt-vag/repqfe!21m1zMb5bTrknn3Pj5lA/
Att kommunen inte ska dra på sig investeringskostnader och risker åt en stor vinstdrivande friskolekoncern borde vara självklart för alla. Vill ett privat företag utöka sin verksamhet eller etablera sig i kommunen så bör de planera för och själva ta den risken. I Täby har sedan länge privata aktörers skoletableringar subventionerats kraftigt av moderaternas styre genom avknoppningar och tillfälliga bygglov. Att nu dessutom kommunen, som i sig självt står inför mycket stora investeringsbehov i samhällsservice de kommande decennierna, ska agera bank åt privata aktörer faller på sin egen orimlighet.
Det finns sunda alternativ: det är nu på tiden att kommunen gör upp en långsiktig plan för täbyelevernas tillgång till skolplatser och ser till att nyttja mark, planering och ekonomiska resurser för att ta sitt kommunala ansvar för skolplatserna. Även en moderat borde nu inse att de privata aktörerna oftast inte är beredda att investera i det allmänna. Lösningen är då inte ytterligare gynnande och subventioner. Våra gemensamma skattemedel ska gå till att bygga kommunala skolor, som kommunen själv ansvarar och styr över. Allt annat är ekonomiskt ohållbart och i längden oansvarigt.

Välfärd – det handlar om människor och våra gemensamma medel

Den gångna veckan var en något kortare arbetsvecka men en intensiv sådan. Veckan rivstartade med kommunfullmäktige och nu var det dags att inviga den nya kommunfullmäktigesalen och även om inte all teknik var på plats var det skönt att äntligen vara på plats. Dagordningen var fullmatad med beslut dessvärre denna gång var det fler sådana än brukligt som inte var till vår socialdemokratiska belåtenhet. För visst är det bra att Täby nu åter tar emot nyanlända – men ett hotellboende som Täby park hotell kan vi socialdemokrater inte se som något annat än en akutlösning. Att bo så i två till tre år för en barnfamilj blir oerhört tärande och hindrar vanligt familjeliv och hållbara sociala relationer. Därför vill vi socialdemokrater nu se krafttag för att hitta andra boenden och kompletterande lösningar. Det handlar självklart om att vi måste planera och bygga socialt hållbart med permanenta bostäder med blandade upplåtelseformer och för andra grupper än välbeställda i Täby. Men – det handlar också om att vi bör fortsätta arbetet med att få fram tillfälliga lägenheter till barnfamiljer i form av modulbostäder, att kommunen bör anstränga sig ytterligare i kontakten med privata värdar och att göra det lätt för täbybor att hyra ut rum/del av bostad via kommunen. Vi måste använda hela verktygslådan när det gäller bostäder – både på kort och lång sikt.

Vi socialdemokrater reserverade oss mot det beslut som majoriteten tog att Täby kommun ska åta sig att bygga en skola åt den privata friskoleaktören Inspira-Fos. Kommunen har stora investeringar framför sig de kommande decennierna och att då ta på sig att bygga åt andra aktörer med de stora åtaganden som kommunen ändå har det är varken ekonomiskt hållbart eller en godtagbar inriktning för kommunen.

Stundtals gick debattvågorna höga i fullmäktigesalen, konstateras kan att det inte blev någon brukarombudsman eller någon delning av socialnämnden med en särkild äldreomsorgsnämnd. Synd då vi trots befolkningstillväxten har en åldrande befolkning och en brukarombudsman inom LSS skulle vara välbehövligt.

Var också i veckan gäst tillsammans med Camilla Jansson (S) KSO från Upplands Bro i ett panelsamtal på Sundal Collier som behandlande S syn på vinster i välfärden. Det var roligt med högt intresse och bra stuns i frågor och stundtals debatt om varför vi socialdemokrater inte kan låta saker vara som det är och kanske snarare skruva på systemen lite inom välfärden. Viktigt att komma ihåg i frågan om ordning och reda i välfärden och vinstjakten där – är att debatten hade inte funnits och varit så seglivad om det inte vore så att det inte fungerar bra som det är nu. Svenska folket har inte förtroende för den nuvarande ordningen, med rätt till ohejdat vinstuttag och lösa och olika regler med bristande insyn. Just därför kan nuvarande system inte kvarstå, det har bristande legitimitet. Vi behöver också en välfärd som styr mot jämlikhet för brukarna/medborgarna och som verkar mot segregation. Vill vi värna en offentligt finansierad välfärd måste det vara ett system med hög trovärdighet, som styr rätt och där våra gemensamma medel går till det de är avsatta för.

Jag tror att vi kan komma fram till en bra lösning där kommunerna får större möjlighet att ta sitt ansvar, insynen ökar och där privata såväl som ideella aktörer kan ha en plats om de accepterar att välfärden inte är en marknad som andra. Verksamheten, med dess samhällsnytta måste vara i fokus, inte vinst.

 

En trygg förskola är möjlig – vi behöver bara bestämma oss!

Täby är en av Sveriges mest välmående kommuner med ett bra läge i strax utanför Stockholm. Täby har en befolkning som utmärker sig som högutbildad, frisk och arbetsför. Så hälsan borde tiga still. Ändå kommer gång på gång orossignaler och medias intresse riktas mot vår kommun. Det handlar om våra yngsta invånare, förskolebarnen i Täby.

Nu kan vi återigen läsa om en täbyförskola i pressen. Den här gången heter den Myrlejonet ligger i Skarpäng och är en förskola med ca 100 barn, fördelade på fem avdelningar.  Förskolan drivs av friskolekoncernen Futura som driver förskolor och skolor i Stockholms län. Nu har föräldrar på förskolan kontakta politiker och press angående den bristande kvalité som råder där och som påverkar deras barn så att flera barn drabbats av oro och olust över att vara på sin förskola. Oron består bland annat i att personalomsättningen är oroväckande hög på förskolan. Det är ofta kort om personal vid hämtning och lämning. En stor andel av förskolepersonalen kan inte prata svenska och har därmed svårt att kommunicera med barnen. https://mitti.se/nyheter/foraldrar-engelsksprakig-personal/

Det ekar bekant. Tidigare år kunde vi i pressen ta del av föräldrar som larmade kring en annan förskola i Skarpäng Täby. Då hette förskolan Mörtsjöns förskola som drivs av friskolekoncernen Inspira-Fos och klagomålen som kom in handlade om brister så allvarliga att barn blev otrygga, för stora barngrupper och för hög personalomsättning. https://mitti.se/nyheter/tabyforskola-anmarkning-klagomal/

Det duger inte längre att vid varje fall förklara det som enskildheter och att därmed blunda för det mönster som finns. Det är dags nu att ställa frågan varför dessa situationer och återkommande klagomål uppstår? Klagomålen har en hel del gemensamma nämnare i form av hög personalomsättning, dvs personalen verkar inte vilja jobba kvar, barngrupperna är stora och som konsekvens blir barnen otrygga.

På en förskola är den absolut största ekonomiska posten löner till de som ska ta hand om, ge trygghet och pedagogisk omsorg åt barnen. Stora barngrupper betyder att huvudmannen pressar ner personalkostnaden. Samtidigt kan vi konstatera att Täby kommun inte vill ställa några krav på barngruppernas storlek eller främja mindre barngrupper genom villkorad förskolepeng. Istället ligger förskolepengen lågt i Täby och stora friheter ges till huvudmännen under valfrihetens flagg. Dessutom har Alliansen i Täby mildrat incitamenten för att ha behöriga förskolelärare anställda på förskolorna. Det är därför som upplagt för stora barngrupper och bristande pedagogik. Kommunen har ytterst sällan invändningar så länge inte klagomål från föräldrar inkommer. Det leder till att det att det kraftigaste incitamentet för förskolorna i kommunen blir, om ägarna så kräver, att generera överskott till sina ägare.

Detta är inte acceptabelt. Förskolebarn är en grupp som ofta har svårt att berätta/larma själva när en verksamhet inte fungerar bra. Om det slutligen blir uppenbart genom tex tillbakagång i utvecklingen, att tidigare trygga barn blir oroliga, att barnet inte vill gå dit etc. då har det redan gått för långt. Därför måste tillsynen skärpas.

Dessutom måste rätt incitament fås på plats i förskolan. De skattemedel vi sätter av ska gå till barnen och inte på olika sätt undandras verksamheten. Vi ser nu överskott som antingen läggs på hög, omfördelas till andra enheter inom koncernen eller delas ut som vinst. Följderna av den vilda västen som råder blir alltmer uppenbara.

Det positiva i kråksången är att det är möjligt med en god och trygg förskola till alla barn. Vi behöver bara bestämma oss! Låt de av oss alla gemensamt avsatta medlen gå till barnen.